Det här med att repa upp eller inte är en ständigt återkommande fråga. Jag är inte rädd för att börja om men är heller inte så petig med små misstag, det mesta går att fixa till så att det inte syns så mycket. Passform är jag däremot mycket noga med och det är nästan alltid därför jag repar upp.
Jag får ofta höra ”du som stickat så mycket, behöver du fortfarande repa upp?”. Faktum är att jag repar upp väldigt mycket mer nu än vad jag gjorde tidigare. Med ökad skicklighet ställer jag också högre krav (på mig själv, inte på andra). Om jag vet att jag har verktygen och erfarenhet nog att få till ett bra resultat, ska jag då nöja mig med något annat än mitt bästa?
Att repa upp och göra om är med andra ord en stor del av stickningen och jag är övertygad om att all utveckling kräver trial-by-error. Med de orden har jag nu repat upp första framstycket på min kofta för tredje gången.
SaraOh! Vintage Knits 