Det här setet stickade jag till min mamma. Jag hittade mönstret till fantastiska Midwinter neckwarmer och tog ut en bit av det och konstruerade ett par matchande handledsvärmare.
Garnet jag har använt heter True Woolberry, i ull och silke, och är färgat av Moods of Colors.
Mor blev glad men har nog inte kunnat använda något av det ännu i värmen.
Även om jag knappt bloggar längre vill jag ändå visa mina större avslutade projekt. Det här är en kofta med det spännande namnet Damjakke 45b från Rauma. Det är ett gammalt mönster som nu är återutgivet.
Den är stickad i finull som också är från Rauma. Knapparna hittade jag på Söders tyger och då jag fick en över gjorde jag mig även en ring.
Det var ett pilligt projekt det hela. Själva stickningen av de större delarna var relativt snabbt avklarat men det var mycket jobb med kanter och annat. Den är för övrigt stickad runt och sen uppklippt fram, förutom runt halsen där jag valde att sticka fram och tillbaka, även om beskrivningen är gjord för att sticka runt även där.
Den här koftan har varit klar ett tag men jag har helt glömt att blogga om den. Kanske blev det så för att jag använder den så mycket att den redan känns som en gammal vän i garderoben.
Den är tunn men ändå varm och passar till det mesta. Dessutom är färgen superfin. Blekt gråblå.
Mönstret heter Ebony Cardigan och kommer från Helga Isagers häfte Amimono the Artisan. Jag har stickat med det föreslagna garnet – Alpaca 2 från Isager. Det är 50 % alpacka och 50 % ull, så både mjukt men håller formen.
Härom dagen gjorde jag klart I Heart Cables till en liten tvååring som behöver extra omsorg och värme nu. Jag stickade den i rester av Cascade 220. Förhoppningsvis passar den.
Jag har stickat ännu ett par Fair Isle Cuffs. Ett roligt gratismönster med en bitter eftersmak i form av mängder av trådar att fästa. Det är dock värt det, de är fina och varma.
Som vanligt har jag naggat av mitt lager av shetlandsgarner och använt både Jamieson’s of Shetland Spindrift och Jamieson & Smith Jumperweight.
Det är nästan så att de är för färgglada för mig, hur nu det är möjligt.
Jag har designat och stickat ett par tumvantar i Orkney Angora St Magnus DK, i ull/angora.
Ett litet testprojekt som blev halvbra. Snygga men för sladdriga. Färgkombinationen med grått och ljust salviagrönt är dock en av mina absoluta favoriter. Och garnet är fint, jag har även skrivit om det här.
Jag har ett nystan kvar av det går och en mindre mängd av det gröna. Det kommer bli något av det rätt snart.
Då jag hade garn över från min bohuskofta gjorde jag mig ett par matchande fingervantar. Jag tog min favoritdel av mönstret och satte på handryggen. Voila!
Jag fick två finfina nystan av St Magnus DK från Orkney Angora av en vän och har börjat sticka lite allt möjligt av det.
Först ut är ännu en Autumn i Garrison, som jag stickat tidigare.
Rolig och snabb stickning men jag tycker inte garnet passar. Tur jag har mer kvar.
Fichu bleu heter den här sjalen och lämpligt nog valde jag en himmelsblå färg av garnet De Rerum Natura Ulysse. Ett härligt franskt merinogarn som jag kan tänka mig att använda igen. Jag köpte det från Makeri 14.
Jag har inte haft tid eller energi för att blogga på länge och därför har jag bestämt mig för att bara använda den till att redovisa mina färdiga större projekt. I kort form dessutom. Kanske återkommer jag med annat framöver, om orken dyker upp igen.
Det här är handskarna Lady Wannabe. Jag har stickat dem i garnet Holst Noble, färgen Berry.
Jag följde inte beskrivningen helt utan räknade om lite. Passformen blev alldeles utmärkt och de är precis de stiliga färgklickar jag var ute efter.
SaraOh! Vintage Knits 