Det här setet stickade jag till min mamma. Jag hittade mönstret till fantastiska Midwinter neckwarmer och tog ut en bit av det och konstruerade ett par matchande handledsvärmare.
Garnet jag har använt heter True Woolberry, i ull och silke, och är färgat av Moods of Colors.
Mor blev glad men har nog inte kunnat använda något av det ännu i värmen.
Fichu bleu heter den här sjalen och lämpligt nog valde jag en himmelsblå färg av garnet De Rerum Natura Ulysse. Ett härligt franskt merinogarn som jag kan tänka mig att använda igen. Jag köpte det från Makeri 14.
Jag har ett bra tag varit sugen på att sticka något i en grå nyans som känns mer storstad än engelska hedar. På Edinburgh Yarn Festival slog jag därför till på Islington 4 ply från Kettle Yarns, i färgen Old Smoke.
Den härvan fick nu bli sjaletten Refracted Waves. Det var en till början ganska tråkig rätstickning men när kanterna kom till, med tre olika typer av strukturmönster, blev den mycket givande. Garnet var kanske lite för tunt men jag är ändå nöjd med resultatet och kommer nog kunna sticka den en gång till, fast då i grovlek sport.
För en månad sedan gjorde jag klart sjalen First Note till min styvmor Solvei. Hon ville ha en mjuk och mindre sjal att lägga runt halsen och när jag i somras hittade garnet Anzula Cloud hos Litet Nystan var det som gjort för henne. Det är fantastisk mjukt, i merino med inslag av kashmir och lite nylon.
Då det blev mycket garn kvar när sjalen var klar stickade jag även ett par matchande handledsvärmare efter eget huvud.
Snabbstickade något jag faktiskt behöver, en lättare sjal att ha när temperaturen börjar krypa uppåt snart. Den passar till både min vårjacka och kappa och väger bara 60 gram, så lätt att stoppa ned i väskan om det blir för varmt.
Färgen är väldigt svår att återge. Den är någon slags mellanting mellan alla bilder här men brunare och mer melerad. Mönstret heter Fireflies Rising Shawlette och jag stickade den i BC Baby alpaca som jag köpte på Syfestivalen i höstas. Jag har ett halvt nystan kvar som jag funderar på att para ihop med ett vitt alpackagarn jag har rester av. Kanske kan det bli ett par halvvantar att ha till.
Jag hann blir klar med ett till projekt förra året. Det var sjalen Hogmanay som jag mest stickade för att ha något som funkar att sitta med bland folk. Vilket den sen ändå inte riktigt gjorde, så jag stickade det mesta hemma.
Eftersom jag inte använder sjalar på annat sätt n runt halsen gjorde jag den lite mindre än enligt beskrivningen.
Garnet är Hebridean Mohair som jag köpte hos Kathy’s Knits i Edinburgh i april förra året.
Jag älskar att rensa och göra mig av med saker och garn är inget undantag. Kan jag dessutom producera något användbart av det blir det ännu bättre. Eftersom jag nyligen stickat Ooh La Lace Shawlette och gillade mönstret och hade garn kvar från koftan Vintage Twist slängde jag ihop den här lilla sjalen på mindre än en vecka.
Det är kul att samma mönster kan ge så olika resultat beroende på garnet. Mönstret skojigt att sticka men nu har jag nog gjort min sista.
Den här sjalen har jag skrivit om tidigare. Vi var fyra stickare som skulle resa till Edinburgh tillsammans och då alla var sugna på enkel stickning som funkar även när man är distraherad av snack, chips och öl blev det resans KAL. Vi startade med spetskanten innan för att sen bara kunna köra på med rätstickning. Nu är min klar.
Mönstret heter Brill och jag har använt Cascade Heritage. Jag gjorde den mindre än i mönstret, 29 blomrapporter i stället för 33, då jag inte använder sjalar över axlarna utan mer som halsdukar.
Ja, stickat broderi alltså. Då jag fick garn över från mina fingervantar gjorde jag mig en matchande halsduk.
Den är skön nu när våren börjar komma men morgnarna är kalla.
Nu kör jag på ett par sockor, vilket är ovanligt för mig.
Nu kan jag till slut skriva om det projekt jag jobbat på i hemlighet. Det är en halsduk åt min storebror, som fyller år i veckan. Vi firade honom i helgen och förutom att det var en familjeträff full av kärlek så var det fint att få ge honom något jag skapat själv.
Det är min egen design, även om själva motivet är traditionellt. Jag har använt Hverdagsuld från danska Tusindfryd, vilket är i DK-tjocklek. Halsduken är alltså väldigt varm och skön och jag tror den kommer bli bra på en man som älskar vildmark men bor i stad. Den är mångsidig även rent bokstavlig, då man kan välja vilken färg man vill ha utåt.
SaraOh! Vintage Knits 